En helt vanlig morgon
I morse vaknade jag med en konstig känsla. En sån där känsla som liksom ligger kvar, inte riktigt vill släppa taget, trots att jag försökte ge fokus till de där goa tankarna. Men det räckte inte riktigt. Så istället för att fastna där, gick jag upp och började röra på mig – för att få igång energin och rikta mig mot det jag vill känna. Och vet du, det gjorde skillnad. Att komma i rörelse gör att vi börjar fokusera på något annat – att resa sig upp ur sängen, istället för att ligga kvar.
Skapa utrymme
Jag har märkt att mycket av hemligheten ligger i just detta – att skapa utrymme. Utrymme mellan tankarna. Det där lilla glappet där vi inte tänker, utan bara är. Det är där kreativiteten bor. Det är där vi kan börja välja vad vi vill fylla livet med. Inte från en plats av stress, oro eller rädsla, utan från närvaro – som en tom målarduk vi kan fylla med ett nytt motiv som känns i harmoni.
Tankesnurr
Det är så lätt att vi fastnar i tankesnurr. Ofta märker vi inte ens att vi gör det. Men när känslorna skaver, då vet jag – det är något som är i obalans. Något som kanske vill bli tittat på. Inte för att analyseras sönder, utan bara för att kännas, observeras och sedan få passera. Känslorna är som en nivåmätare för hur vi mår – de talar om för oss om vi behöver justera våra inställningar och komma i en högre vibration av välmående.
Det handlar inte om att förneka det jobbiga, men om att inte ge det all uppmärksamhet. Det vi ger uppmärksamhet och fokus till, växer. Istället kan vi skapa plats för något nytt. Och det börjar med en enkel handling: att säga stopp.
Säg stopp
När det snurrar – stanna upp. Säg "stopp". Andas. Och fråga dig själv: Kan jag för en stund bara betrakta det här, istället för att åka med? Kan jag få en ny tanke? En tanke som ger mig lätthet, glädje eller kanske nyfikenhet? Kan jag få en mer öppen och nyfiken tanke?
Jag har märkt att när jag blundar och riktar blicken lite uppåt i huvudet – då börjar tankarna tystna. Som om de inte gillar att bli iakttagna. Och ju mer jag tränar på det här, desto glesare blir tankarna. Desto mer plats finns det för det jag verkligen vill känna.
Vad vill jag känna?
Och vad vill jag känna?
Frihet, glädje, välmående, frid – och just frid är vårt egentliga, neutrala tillstånd. Många tror att vi ska känna oss överlyckliga i detta lugna tillstånd, men ibland är det bara ett enkelt "jag mår gott". Och det är därifrån vi kan börja fylla på med det vi önskar skapa och trivs med att göra.
Frihetskänslan – den dök upp för mig när jag för ett tag sen mediterade över hur jag vill uppleva livet. Frihet. Att leva i frihet, inte bara från yttre omständigheter, utan från de inre tankesnurr som ibland håller mig tillbaka.
Så idag påminner jag mig själv om att det är okej att känna mig obekväm när jag kliver utanför min komfortzon. Det är ett tecken på att något nytt är på väg. Och att den bästa platsen att ta riktning ifrån – är när jag mår gott, när jag stillar sinnet, när jag ger mig själv utrymme att börja styra i min egen riktning.
Umgås med det obekväma
När jag börjar umgås med tanken på vart jag vill vara – mitt i det obekväma – så blir det mindre obekvämt. När jag börjar bygga en mental brygga ut över det okända vattnet, mot den riktning jag önskar röra mig, är det inte lika läskigt längre.
Utrymme att vara.
Utrymme att välja.
Utrymme att leva det liv jag längtar efter.
Tänk om det mest kraftfulla du kan göra – är att bara stanna upp och ge plats.
Inte för att du måste förändra dig, utan för att du är värd att känna frihet inifrån och ut. 🌿
❤️🧡💛💚💙💜🤍
Anders Stark
Dela gärna om det är något du känner är viktigt!
Lägg till kommentar
Kommentarer